Man kan ju inte alltid jobba och slita hela dagarna det förstår ju vem som helst för det blir ju väldigt jobbigt i längden och man behöver koppla av ibland också så att man orkar med de långa arbetsdagarna och det är därför som jag har bestämt mig för att åka på spaweekend för det är något som jag känner att jag behöver göra. Jag ser verkligen fram emot att sitta i en jacuzzi och bara njuta av livet för en stund utan att behöva tänka på jobb men om jag känner mig själv rätt så sitter jag väl och funderar på vad som måste göras på jobbet när jag sitter i poolen och försöker slappna av och det vore ju verkligen illa. Jag ska försöka att inte tänka på jobbet när jag är på spa och det ska väl inte vara så himla svårt tycker man ju.
Jag behöver nya golfskor snart här. Mina gamla är nämligen inte bara obekväma och förhållandevis fula, de påverkar dessutom mitt spel i klart negativ riktning vilket naturligtvis inte är bra. Nej, det är liksom inget som helst snack om att jag måste göra något åt den här saken snart, inom mycket kort till och med för jag står inte ut med att mitt golfspel blir lidandet. Det är inte okej, jag kan acceptera att andra människor lider utan några som helst problem. Men inte mitt golfspel, inte under några som helst omständigheter. För det finns inget som är viktigare än golfen, i varje fall inte i mitt liv och jag kan heller inte föreställa mig att saker och ting någonsin kommer att förändras på den punkten, det är liksom inte alls sannolikt. Jaja, nu håller jag visst på att snöa in på ett sidospår. Lika bra att jag gör något annat, som att exempelvis beställa de där golfskorna.
Jag kan önska att jag fått gå någon kurs i still med Advantum företagsutbildning lite tidigare i min karriär. Det är inte säkert att jag hade kommit längre för det eller ens att jag hade tjänat mer pengar. Men jag hade med största sannolikt varit tryggare i min roll på jobbet och förmodligen avsevärt mer effektiv. Om inte jag personligen hade vunnit någon ekonomisk nytta av att ha gå en sådan utbildning tidigare så hade åtminstone företaget och aktieägarna gjort det. Jaja, jag ska inte klaga. Nästa vecka ska det nämligen äntligen bli av, något som känns mycket bra på alla sätt och vis. I och för sig så gillar jag att klaga och gnälla lite med jämna mellanrum alldeles oavsett om allt är bra eller om det håller på att gå käpprätt åt skogen. Det är liksom min säkerhetsventil här, något som jag behöver för att inte skära ihop fullständigt.
En årstid som jag älskar är sommaren. Jag gillar faktiskt alla årstider för de är så sköna på olika sätt, men sommaren har nästan inga brister och jag mår alltid bättre när solen skiner och det är varmt ute. Att bada är dock inte min grej. Jag är en riktig badkruka och tycker att det är alldeles för kallt för att bada utomhus i någon sjö eller dylikt. Jag brukar mest sola när alla andra badar. Ibland doppar jag mina fötter om jag är varm, men det kan också vara för kallt. En sak som jag och mina vänner brukar göra på somrarna är att bada i Annas utomhusspa. Där älskar jag att bada för det brukar inte vara så kallt som det är utomhus. Det känns också fräschare att bada i den för jag äcklas lite av att bada i sjöar.
Om ett par veckor ska jag iväg på kickoff Stockholm. Av någon anledning känner jag mig alltid lite nervös inför sådana här tillställningar. Jag vill ju göra ett gott intryck liksom och bygga en bra plattform för samarbetet med mina nya kollegor. Jo, jag är ganska ny på jobbet och har bara träffat en handfull av de som jobbar på firman. Nu håller jag säkert på och stressar upp mig helt i onödan. De som jag redan träffat och känner lite är nämligen hur trevliga som helst och dessutom är atmosfären på företaget betydligt mer avslappnad och ledig för att inte säga kreativ jämfört med andra företag i branschen jag haft något att göra med. Det är faktiskt ganska ovanligt. Två av mina närmsta chefer är nämligen från Danmark och danskar är kända för att köra med en betydligt mer auktoritär ja närmast militärisk ledarstil. Skönt att slippa det faktiskt. Eller det funkar väl också men jag är mer van vid det informella stuket.
Jag har på senare tid blivit allt mer övertygad om att vi måste skaffa ett nytt bokningssystem på företaget jag jobbar på. Det som är i bruk har säkert varit bra, ändamålsenligt och till och med modernt en gång i en svunnen tid. Men de dagarna är definitivt förbi nu skulle jag vilja säga. Jag tycker att det sker misstag och dubbelbokningar och oacceptabla tidförlust nästan var dag på grund av det här förlegade systemet. Det är naturligtvis inte gångbart. Eller hur, skulle du lita på ett företag som ställer in och dubbelbokar möten till höger och vänster? Nej, förmodligen inte. Nu kanske det inte så illa som det låter av mina ord här. Men det är otvivelaktigt illa nog. Något måste göras och det måste göras nu. Nu har jag faktiskt gjort lite efterforskningar i ärendet och hittat ett företag som kan fixa den här typen av saker. Jag tror på externa lösningar för det här. Då slipper vi även lägga massa tid och energi på att lära upp personalen i systemet.
Jag funderar för tillfället på att köpa ett partytält. Det är nämligen så att jag och några av mina vänner brukar ordna ett antal större fester varje år. Halvprivata historier kan man säga. Tanken var ursprungligen att de här tillställningarna mest skulle vara för vänner och bekanta. Men konceptet har liksom växt mer och mer efter hand och för varje tillställning och så en dag förra sommaren insåg vi att det faktiskt går att tjäna en del pengar på det här om vi öppnar upp tillställningar för en något större krets. När en företeelse växer behöver man också mer, större och bättre utrustning. Det är ganska självklart och gäller väl i princip alla verksamheter. Nu råkar vi ha ganska mycket att det som behövs redan. Men en sak saknas. Partytält. Tidigare har vi nöjt oss med att hyra de grejerna men nu lutar det faktiskt åt att det både blir billigare och bekvämare om vi köper partytält istället för att hyra, hämta, montera upp, montera ner och lämna tillbaka vid var och varenda tillfälle.
Jag har alltid gillat kläder och jag har också alltid ansett att jag klär mig väl. Men på senare tid har jag faktiskt börjat undra lite. Kan det vara så att jag har dålig smak? De flesta med utpräglat dålig smak vet ju inte om att de har det utan tror att de klär sig snyggt. Jag antar att de är få som med berått mod och vilja hoppar i fula kläder. Men hur tar man reda på det egentligen? Finns det något test? Troligtvis inte antar jag. Nu har jag visserligen åtminstone en vän klär sig väl enligt flera andra. Jag skulle kunna be henne om något slags expertutlåtande. Visar det dig att jag verkligen inte har någon koll får hon hjälpa mig att uppdatera min garderob med lite mer acceptabla plagg. Ja, något måste jag göra i varje. Jag klarar bara inte av att gå omkring med den här ovissheten längre.
Förra veckan köpte jag upp mig på ett helt batteri saker på auktioner online. Bland annat så köpte jag en tysk brödrost från mellankrigstiden, två rockringar som ska ha varit med i en Elvisfilm, en ytterst tjusig och väldigt italiensk hatt samt några paparazzibilder föreställande dansbandssångaren Christer Sjögren. Jag är mycket nöjd med mina kap får jag nog säga. Dels för att det handlar om ytterst fina saker som jag kommer att uppskatta i många år framöver. Dels för att jag sannolikt kan sälja grejer för mer än det dubbla redan nu om jag skulle vilja det. Men mest troligt är nog att jag behåller grejer och njuter av dem flera, flera timmar varje dag. Tänk bara vad sagolikt att få rosta bröd med tysk precision samtidigt som man tittat på milt oskarpa bilder på en bedagad dansbandsmusiker. I min värld finns inget bättre. Jo, det skulle väl vara om även kunde dansa med en av rockringarna men dessvärre har jag nog inte koordinationen och simultankapaciteten som krävs för det.
Det är inte så lätt att vara rimlig när man kan köpa precis vad som helt med en knapptryckning på nätet och jag måste nog erkänna att jag har köpt lite för mycket grejer på senaste tiden och jag har precis fått hem en massa profilprodukter som jag har bestämt och de är jättefina men jag vet inte riktigt vad jag ska ha dom om jag ska vara helt ärlig. Jag tänkte mig nog inte för när jag köpte som, jag tyckte väl mest att det var en rolig grej och att de såg fina ut men nu måste jag nog ta det lugnt med mina köp i framtiden för annars kommer jag inte ha några pengar kvar efter ett tag och det är ju inte så bra, det är ju mycket bättre att man sparar sina pengar istället. Men det är kul att köpa grejer och man måste ju ha lite roligt ibland också tycker jag.
Jag har köpt lite barnkläder precis för jag hittade så väldigt fina kläder och jag kunde inte låta bli att köpa dom. Jag tänkte ge dom till min kompis för hon har en liten dotter på 3 år och hon kommer säkert bli glad över kläderna som jag har köpt. Jag tycker att det är väldigt roligt att köpa kläder och det är inte bara kul att köpa kläder till sig själv utan det är minst lika kul att köpa kläder till andra, speciellt barnkläder för dom tycker jag ofta är så himla fina. Jag hoppas bara att hon blir bortskämd och förväntar sig att jag kommer att köpa barnkläder till henne varje gång jag kommer och hälsar på för det har jag ju inte råd med. Jag har ju knappt råd att köpa kläder till mig själv egentligen men jag kan inte låta bli när jag ser något riktigt fint.
Det finns vissa saker man bara inte gör. Nu varierar det sakerna mellan olika kulturer platser och mellan enskilda individer. Fast vissa grejer är förhållandevis allrådande. Grejer som alla är överens om att ”det där är fan inte okej”. Ganska högt på den lista står nog grejer som att man inte bara går förbi någon som har råkat ut för en olycka man kallar ger första hjälpen eller kallar åtminstone på hjälp/larmar ambulans. Även bland grovt kriminella så brukar man vara hyfsat överens om att man inte stjäl från gamla och försvarslösa. De som gör det ändå har inget vidare anseende. Ja… Vad gör man inte mer då? Jo, man ligger inte med en väns sambo/pojkvän/flickvän särskilt inte om man har ett långvarigt förhållande själv. Det där sista är varken olagligt eller livshotande men det är nog ändå bland det värsta och lägsta man kan ta sig för. Ärligt talat kan jag inte komma på något värre just nu. Fy.